Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
(mamma) Grekland i maj, 2005


Om en annan


Jag ligger vid kanten
av ett av dina världshav
och undrar hur du egentligen gör
när du väljer

så många existenser du pressat
ur ditt sköte
arvsmassa, förfäder
och en herrens-massa-avkomma
som får sin stund

här

för att lära sig
att inte lida under paniken
som växer av;
vi får bara en stund

här

Jag sitter på en plats
där vita liljor
växer fria

flickan på andra sidan bordet
har en ryggrad, liksom jag
men hennes är knäckt
på mitten

när jag dansar långdans
tar hon några sneda steg
över golvet

och hon ser på mig
som hon ser på mig

All den sorg
som skjuter ur dina ögon
vad ville du med den

blev den en defekt
när ditt vara en gång smälte
genom rymder?

Jag går på din strand
där barnen bygger städer
medan jag själv är tacksam
för att jag för en gångs skull
slipper leka arkitekt

sanden silar över fötter
och jag tänker; här och nu

här och nu

En vit kropp väntar
på en solstol
95 kg arvsmassa, förfäder
och en herrens-massa-avkomma

hon är min länk
till universum
hon var här, före mig

ändå har jag lagt 100 000 kronor
på att försöka bli kvitt
henne

Du är hatkärlek
svampinfektion, skavsår
och lukta illa

du är fan inte klok

och jag älskar dig

när ska du lära mig att leva
med den här kärleken
som rinner ur det sårade ögat
för att sedan sugas in
igen?

Din stund på jorden
vår stund på din jord
som ibland är en ensam röd boj
i ett nattsvart vatten

- var är du då?

Jag säger; här och nu

här och nu

Din värld är jordgubbar
tivoli och mynta
den är Hans tunga
mot alla mina läppar

din värld är definitivt
när han köper mig en nyckelring
som säger;

”jag vill att nu
ska vara alltid”

och i samma stund
blir din skitiga bakgård
så ren och vacker
att det sårade ögat
måste gråta sig trasigt
lite till

Du är cancersvulst, fibromyalgi
och härdsmälta
du är grillfest,
en sommar full av barnkalas

du är ett öppet antikvariat
och all tid i världen

Du är ett passerkort
i en av mina fickor

vilken av dem ska jag välja,

moder jord?




Fri vers av Saga-Sofia
Läst 495 gånger
Publicerad 2005-09-02 13:12



Bookmark and Share


  madinsane
som vanligt måste jag plocka ut det som lyser sådär utmärkande starkt..
hela texten är ruskigt bra och berör.. av fler anledningar än just att den är så bra..

men detta;
'det sårade ögat
måste gråta sig trasigt
lite till'

är något utöver det där lilla extra.
2005-09-02

  Propella
Oj... Det här var en maffig text. Jag menar detta i positiv bemärkelse. Du använder dig av orden på ett sätt som känns fullkomligt självklart när jag läser dom, men du har lyckats med formuleringar jag bara kan drömma om att fantisera fram.
Texten pendlar mellan ytterligheter, utan att för den sakens skull varken falla för djupt eller stiga för högt. Du balanserar välavvägt hela texten igenom, och avslutet är en triumf i sig.
2005-09-02
  > Nästa text
< Föregående

Saga-Sofia
Saga-Sofia