Jag hörde en gång en mycket freudiansk historia
berättad av dåvarande industriministern på den lunch
Folksam bjöd deltagarna på under Gruvs kongress 1972:

Det var den lilla kyrkoherden i den lilla byn som for till
den stora staden för att höra biskopen predika på temat
"kärleken"
Inne i predikan sa biskopen:Den underbaraste kvinna
jag nånsin hållt i mina armar var en annan mans kvinna!
Där gjorde biskopen en konstpaus och ett lätt sus gick
genom den fullsatta kyrkan
Det var min mor! sa biskopen
Söndagen efter skulle kyrkoherden hålla en predikan
på temat "kärleken" och kom till samma passage
Församlingens sus växte till ett brus i församlingen
när kyrkoherden glömde fortsättningen
Så kom han på det! Jo, det var biskopens mor...

Så var det med min mor den vackra men osäkra Britta
Hon lämnade bort mig och for på semester med min far
Jag led och led - men när hon kom tillbaka älskade jag
henne tills nästa gång vi kom ihop oss och hon drog
Så mötte jag kvinna efter kvinna och sökte min mor
men fann henne inte förrns jag träffade dig och förstod
efter många upprepningar av barndomstraumat
att ingen kvinna kan bli min mor