Jag lämnade min älskling i kylan

Jag lämnade min vän att dö

Är ord som far genom mitt huvud,

när jag hämtar värme till oss båda

Jag lämnade min älskling i kylan

Jag lämnade min vän att dö

Är ord som återkommer och

jag skyndar, jag skyndar att bli varm

Jag lämnade min älskling i kylan

Jag lämnade min vän att dö

Är ord som ekar när jag

Kämpar i snålblåsten för att finna honom  igen

Jag lämnade min älskling i kylan

Jag lämnade min vän att dö

Är orden som slår mig när jag finner honom

Jag famnar honom, men hans armar är stelnade

Jag låter våra ögon mötas,

våra ögon som alltid talat med varandra

Men hans ögon är kalla, livlösa

Jag viskar kärleksorden i hans öra

Jag kysser hans kalla mun

Jag lämnade min älskling i kylan

Jag lämnade min vän att dö

Är orden som skallar i natten

Som från en herrelös hund