Jag dör lite varje gång, varje gång jag inte öppnar munnen och säger det jag tänker, varje gång jag stänger dörren om tårarna och sluter det som borde öppnas.

Jag dör lite varje gång ni ser på mig med den där blicken, varje gång jag påbörjat en mening som inte får avslutas, varje gång jag går.

Jag dör lite varje gång…
och blir kallare och hårdare för varje dag.

Snart är jag tillbaka där det började, dit jag inte vill tillbaka.
Tillbaka till tystnaden och kylan.

Kalla blickar och tungor av is.