små smack i mitt öra från din mun
och snattrandet i elden som snart brinner ner
den instängda värmen i sovsäcken som ger mig små aningar av panik
men som jag inte vill ifrån

den lite kyliga vinden i luften
natten är ung, men tiden rinner iväg
dimman har redan bildats ovan vattenytan på den lilla sjön
och gryningen danas

i väntan på soluppgången sitter du en bit ifrån mig
trummar på din gitarr och blickar lång åt horisonten
med en vemodig längtan i din blick
stundom en antydan till leende på läpparna

jag beskådar dig och tänker att du är det bästa jag aldrig haft.