Längs den långa vägen
hinner fogligheten visa sig
i alldeles för hög grad

Plötsligt slår det mig;
hänger mitt sällskap, i själva verket
på din nåder?

Steget efter
och jag
orkar alltjämt hålla takten

På natten lägger hon pussel
med toleransen

En hastig blick och sen
en väntan
Ett steg och på det fjärde
vänder du dig om
Att jag inte räcker till
kommer klättrande på panikens grenar

Steget efter
och jag
orkar alltjämt hålla takten