som ett överhettat element tog du vartenda hjärtslag och nerv med storm
du överhettade mig och jag svämmade över
blod som pumpades inuti mig cirkulerade fortare än någonsin
och där stod jag i solskenet med en salt tår rinnandes ner på högra kinden och ett skrikande från min iskalla hand
och där stod du och smattrade störtregn med dina ändelser
där stod vi och var isolerade från omvärlden och jag isolerade mig själv och levde orealistiskt i ditt smattrande
jag struntade blankt i om min värld stod still det var ju du som snurrade
ett snurr två snurr
och jag har bubblat och du har försökt suga kolsyran ur mig
bubblat över och bubblat i dig
ett konstaterande i tre år mer jämna mellanrum
ibland vill jag bubbla för oss men för det mesta är jag avslagen
och jag jagar alltid dig