Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
en tanke som kom till mig igår, när trött och svettig, kunde vrida på kranen och vattnet strilade över mig


VARFÖR MAMMA?

Jag förstod det inte då, förstår det inte nu
varför fick inte jag och barnen komma hem
till dig och duscha och bada

Varför mamma lät du mig inte göra det,
du visste hur jag hade det, men du ville
inte hjälpa

Mina barn var ju dina barnbarn, jag kände
mig aldrig älskad av dig, men visst hade du
för barnens skull, låta dom få komma och bada

Jag vet inte vad hade gjort dig, har tänkt
mycket på det ibland, i mina tankar i mina
funderingar, förstår jag ingenting

Men nu har jag en dusch, kan duscha när
jag vill, mina barn dina barnbarn har också
både dusch och badkar

Jag har klarat mig genom livet, trots många
motgångar och misslyckanden, mina barn dina
barnbarn har det bra, fina familjer jag har fått
barnbarn

Jag skulle aldrig neka något av mina barn eller
barnbarn hjälp om dom skulle behöva

Varför mamma? Vad hade jag gjort? Vad var
det för fel på mig? Mina syskon behandlade
du aldrig som du behandlade mig.

Varför mamma? Svar på mina frågor får jag
aldrig, det är försent, men om jag frågat
innan det var sent

Hade du svarat mig då, mamma?


anits 7 juni 2009




Fri vers av anits VIP
Läst 327 gånger och applåderad av 17 personer
Publicerad 2009-06-07 11:14



Bookmark and Share


  Eaglemountains VIP
Gripande, och jag håller med i föregående kommentar!
2009-06-09

    ej medlem längre
Gripande text om en mors oförmåga till villkorslös kärlek.
2009-06-08

  Silverstjärnan
Sorglig att läsa, berör.
Svaren man aldrig få svar på. Men släpp, låt det vara så.
Jag fick aldrig svaren jag önskat. i många år gnagde det. Men nu så har jag släppt jag bad en bön, jag förlät och nu vill jag leva i stället. Jag kommer aldrig få svaren och har inte tiden att älta i sorg. Det har gjort ont i så många år så nu får det räcka.

Lev för de dina i Kärlekens tecken.
2009-06-08

  © anakreon VIP
Visst är det oerhört märkligt att vi tillåts bli föräldrar, den viktigaste rollen livet ger oss, utan någon som helst utbildning.

Därför sitter så oerhört många, poeter och andra, med obesvarade frågor. Och en obetvinglig vilja att aldrig, aldrig utsätta sina barn för det de själva tvingades uppleva.
Carl-Erik
2009-06-08

  Carola Bouvin
Usch vad hemskt för dig, att gå i tankar som gnager och man vet med sig att de aldrig kommer få några svar, det var fel som din mamma gjorde, orättvist men vi vet inte varför. Du berör djupt här med hur livet kan se ut.
2009-06-08

  Syrsan
Sorglig text... många obesvarade frågor som aldrig får något svar. Du är nu själv den mamma som du aldrig fick. Känner din styrka och din kärlek i texten. Den berör mig.
2009-06-08

  Maria T
Du har klarat dig bra genom
ditt strävsamma liv, fina barn
med fina familjer och barnbarn.
Detta är det viktigaste.
2009-06-07

    Madeleine Ågren (Maduska)
Längtan efter mammans kärlek är enorm. Vi slåss efter den hela livet. Men jag tror att kommentaren nedanför, om att hon inte förmådde, är rätt. Men sorgen och smärtan är ändå stor.
2009-06-07

  Bibbi VIP
Jag hade en liknande mammarelation och fann tröst i Psalt. 27:10
"Nej, om än min fader och min moder övergiva mig, skall Herren upptaga mig."
2009-06-07

    Maria Malm
Sorgligt att läsa. En del frågor kommer alltid att förbli obesvarade.
2009-06-07

    ej medlem längre
Ledsammet att läsa, ja ibland förstår man inte något alls. Och har man ingen att fråga då blir det etter värre. Har dina syskon någon aning kanske?
Bra förmedlad känsla i denna text.
2009-06-07
  > Nästa text
< Föregående

anits
anits VIP