Längst in i hjärtat
sover en muskel
dagsljuset tränger aldrig
dit in

och den väntar i mörkret
och andas i vila
med vidöppna vener
som vet ingenting


Längst ner på botten
av korgen, mot ljuden
i skuggan av bröstet
i mitten av dig

där finns bara längtan
där finns inga löften
där finns ingen oro
för ja som blir nej


Men en enda gång
skärs en öppning i huden
en vädjan, en önskan
- säg får jag då?

och något ska röra
vid rummet där inne
och blodet ska brusa
som en; fast två


Längst ner i djupet
där muskeln har vaknat
finns vener som minns
vad de en gång har känt

längst in i natten
finns drömmar om händer
och hur de fattas
det som en gång har vänt.