jag vet att man nästan skäms
ibland för att man önskar
att man var fyra år igen
då allt var okomplicerat
och man byggde livet i
tågbanor och legoklossar
då man gick på dagis
ritade osammanhängande
teckningar i regnbågens färger
och då man bara föll
på gruset och skrapade
knäna och blev tröstad
istället för som när man faller nu
alltid huvudstupa med
hjärtat först

när man var fem
kunde man hitta på
historier och ljuga om
spöken och monster
under sängen
man kunde be mamma
eller pappa om en
värmande kram och
en len hand att hålla i
om kvällarna när det var mörkt
utan att någon av dem
antog att det fanns undangömda
lik i garderoben eller
depressioner i halsen

när man var sex år gammal
fick man en docka med
silkeslent hår att fläta
inte visste man då att
när man blir äldre måste
man ta hand om sig själv och
alla andra, att slit och släng
barafungerar i lek och att man
inte kan klippa fingrarna
och bita näsan av sina vänner

när man var sju var man
lycklig att börja skolan
man fick lära sig en massa
roliga saker och man var
glad att kunna räkna
1+1 är två men när
man kommit upp i tånåren
inser man att 1+1 inte är
mer än en matematisk
känslokall term och att
1X1 alltid blir en

när man fyllt åtta hade
man fått sin första vän
och lika barn leka bäst tills
man blir för gammal för
tebjudningar och miniatyr
serviser i fejk porslin
det brukar funka upp till
högstadiet då man plötsligt
blir utbytt och ens bästa vän
har hittat tuffare vänner som
bjuder på häxblandningar
och cigaretter på helgerna

åren där emellan är ganska lugna
men när man fyller tretton
är det dags för första festen
utanför glasbanken flirtar man
med en främmande kille
som precis har fyllt tjugo
ber honom köpa arton cider
för tänk om man skulle vara
tråkig och inte vara som alla andra
inte häva i sig mängder av alkohol
till dunka dunka musik och inte
spy i handfatet och gråta mascaratårar

när man är fjorton dricker man
tills man har bedövat alla känslor
så man inte är blyg när någon
populär kille från 3an i
gymnasieksolan brevid
sliter av en tröjan och knäpper upp
sista knappen, så man bara kan
ligga där stirra i taket
när han tränger sig på

när man är femton år har man
bara killar i huvudet och
förvandlas från pappas lilla flicka
till ett litet monster som även kallas
skolans hora för kärt barn har
många namn, man skiter i
skolan alla fina betyg med tre
bokstäver byts snart ut mot
ett stort svart hotande IG och
till råga på allt är man lärarens
största skräck och spenderar mer tid
hos rektorn än på lektion

när man är sexton har man
tragglat sig igenom den värsta
perioden och nästan hittat sig själv
högstadiets horstämpel har nästan
suddats ut och man vågar sätta foten
utanför dörren utan att få ett
ägg i huvudet, killen i prallell klassen
tycker att man är söt och några
månader senare är man skolans
mest omtalade par

när man fyller arton förändras allt
man kan gå på krogen och hångla fritt
dricka alkohol lagligt, köpa cigaretter
och köra bil, men vad betyder det
när den fina pojken man haft vid
sin sida ett tag släpper taget och
spottar och sparkar tills man inte
längre känner någonting
det är då man inser att det är
tillåtet att vara svag
så man bryter ihop och
gråter i några år

när man sedan till slut är tjugoett
har man förbrukat alla känslor
och vandrat dåliga gatan fram och
tillbaka i en evighet, man har verkligen
insett att 1x1
aldrig
aldrig
aldrig
kommer att bli mer än en
det är då man frågar sig om man
egentligen borde skämmas för
att man önskar att man var fyra år igen