Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Ge mig tid

Låt mig få vandra sakta över solbegråten mark

begrunda allt det vackra i detalj

Låt mig få känna doften utav dagg och morgonsus

Det tar tid att tända ljuset inom mig

 

Vänta lite längre, ge mildhet tid att värma

Hantera mig varsamt, med kärlek och tröst

Du tycker jag ser stark ut men där inne kan allt rasa

På ett ögonblick det öppnas en avgrund i min själ

 

Stanna till och ge mig tid att andas lite grand

så att ångesten kan stillas, hjärtat fyllas av nytt lugn

Se mig som en människa som föds ur eld och smärta

förstå, försök förstå det jag aldrig nånsin sagt

 

Tala till mig milt och varmt. Locka mig till glädje

I mitt gömställe för världen är det mörkt och kallt

Viska varma kärleksord av sanning i mitt öra

så smälter isens murar och jag får komma ut

 

Låt mig flyga högt mot skyn med nya starka vingar

Låt mig känna solens värme, vind som lyfter, bär

Låt mig få det utrymme jag tidigt har förnekats

så kommer jag på nytt till dig av kärlek född på nytt




Övriga genrer (Visa/Sångtext) av Anna*
Läst 291 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2009-08-17 20:43



Bookmark and Share


  Niklas Holmgren
Oerhört uttryckligt, på något sätt allegoriskt inom mig :-D
2011-05-23

  Maria T
Ge mig tid.
Viska varma kärleksord.
Stilla fin lyrik.
2009-09-16

  Bibbi VIP
Må Din bön bli hörd!
2009-08-31

  Michaela Dutius
En suverän dikt som längtar en ljusare framtid och halvt anar den mellan brustna moln
2009-08-23

  Grubbelmia
Sugs helt in i texten... Älskar din början:

"Låt mig få vandra sakta över solbegråten mark"

Tack och kram.
/Grubbelmia
2009-08-18
  > Nästa text
< Föregående

Anna*
Anna*