Junikvällen är ljum och skön, bryggan vid tjärnen
lockar, där den ligger i gläntan där stigen tar slut.

Där tjärnen med sitt mörka kalla vatten tar vid, och
en underbar vy möter mig, med blånande berg, som
reser sig mot skyn.

Tänk att jag får sitta där på bryggan, känna lugnet
och stillheten, med mitt metspö handen sitta och se
på flötet som guppar fram och tillbaka.

Jag känner hela skapelsen blir en del av mig, med mina
bara fötter sitter jag och plaskar i vattnet, visst skrämmer
jag fisken, det gör inget, för på mitt metspö finns ingen
krok

Flötet ger mig ett underbart lugn, när jag sitter på
bryggan och njuter av den ljumma sköna junikvällen
i en tid för mycket länge sedan


anits 11 juni 2009