Anklagar mig själv ofta
vet jag gjorde fel ber om,

ursäkt

mera hårda ord
kastar du på mig ändå,

gråter

som ett försvarslöst barn
orden stannar inne i gråten,

panik

jag var otrevlig och kränkte
hörde inte själv vad jag sade,

lösningen

var det enda som skrek
i min förtvivlade själ,

försent

förstod inte att jag hade kränkt
dig du krävde nu 2 stora

ursäkter

jag gav dig dem men jag
hör ännu dina ord som kränkte mig,


vänskapen är långt bort nu
du tillrättavisade mig som om jag var ett,

barn