Ihåliga slag mattas i min sfär,
ståendes barfota

iaktagen.

Dimman från vemodet samlas här
viljan att fly barfota

betagen.

De starka vet hur man reser sig
hur man skakar bort

tankar.

Bara ensamheten skriker nej
när man i evighet

klankar.

Rodnadslätta tankar slår bara bort
om vad som är rätt och fel

dunkel.

En själ som är alldeles för kort
i sin storlek

sjunker.