Kysst av olyckan
smord av oturen
allt!!!...precis allt fumlas, famlas, strulas
bort

Tanken för mig rätt, handlingen åt
motsatt håll
jag vet så förbannat väl
men för mig sen
åt något helt annan riktning

jag är en förlorad själ
där olyckskompassen visar riktningen.
Frukten av mitt arbete är mindre värd
en avföringen från kung Midas.

Jag är kysst av olyckan
min karma har nått den absoluta botten
och mina vägval är obefintliga

jag är fallen frukt
som ruttnar sakta
jag är förbrukad

jag är inte ens ett skydd åt rusket.

mitt eget självhat förgör varje levande
cell i min kropp. Och jag övervintrar
gömd, tillintetgjord och patetisk

min snara hänger framför mig
och den är det ultimata beviset
på min sista plats av alla sista platser
som kan tänkas existera

ändå!

älskar du mig

villkorslöst!

du plockar upp mig från marken
du tvättar rent
du får mig att glänsa

du behandlar mig varsamt
ömt och ärligt

din brist på fördömanden
är min fallskärm

din famn är min boning
din röst är mitt helande

din styrka är min näring
för du skapar min morgondag


jag älskar dig

villkorslöst!