drömmen dikterande hennes upplevelsevärld. endast tankar

förde stegen framåt. tunga steg, lätt hjärta. i skogen
levde naturen sant, träden talade, minnena

slumrade i kråkornas pardans. det var verklighet.

hon besökte den steniga platsen
vid vattnet, kluckandet från vattnets rörelse mot

stenarna, sög fram verkligheten ur drömmen. det var i det svarta sjödjupet livet lockades fram.



så skapades av drömmen, ur djupet

av hennes innersta, kärlekband. som en bro

mellan det tänkta och det som var verklighet. hon fann



kärleken till en man när hon reste
över fälten. såg solens strålar gnistra i frosten. hjärtat

var öppet nu,


en oktoberdag,
träffades de.