Mörkret faller

långsamt i mitt
inre rum

där ingen har
tillträde

utom dem som
berört mitt innersta

det är frånvaron
av närheten som
gjort mig tom

när den sedan kom

slets mina försvar
i stycken

gråten väckte
min glädje
att äntligen förmå
mig ta emot

finnas till

även

för mig själv.