Jag kan inte dela ut mina känslor, varken onda eller goda. De ska hållas inne.
Jag kan inte sova på nätterna för någon vill alltid väcka mig.
Jag kan inte ta hand om mig själv, min kropp demonstrerar och ger mig näsblod.
Sen blir jag sårad, gömmer mig och låter kroppsspråket sköta sitt. Munnen limmas igen och ansiktet krymper ihop.