jag skar ett snitt över din bröstkorg
blodet rann där ner för sidan, rakt in i mitt hjärta
jag smakade,
ömhet brast inom mig

lyfte handen, lade den på öppningen
din smärta var ej dödande, men dödade långsamt dina tårar
droppar av kärleksrus i natten när vi fann varandra igen



hur kan du älska mig? jag heter Självförakt, har samma rätt som vem som helst att finnas till

och hon här, tillåter mig bo, i henne



du älskar mig närhet, älskling
det gör mig mer som mig själv

kan jag glömma?
känna nytt?

se,
med klara ögon?