Jag tror det finns något i mig
Som alltid vill komma ut.
En osläckbar törst, en längtan
Efter minnen som aldrig tar slut.

Jag bär något gammalt med mig
I händerna vart jag än går.
Över kullersten och hälleberg
Följer jag alltid gamla spår.

Jag har dansat på mossan i skogen
Jag har kulat på Östermalm.
Fyllt fickorna med järn på Söder
Som skydd mot troll har jag nynnat en psalm.

I kvällningen vid strömmen och kvarnen
Har jag lyssnat efter förbjuden sång.
En dans, en polska, en klagan
Ett tecken när midsommarnatten görs lång.

Men mest av allt har jag sjungit
Kvädit även när rösten varit svag.
Jag har gett gamla ord nytt liv
Låtit sången ljuda med varje andetag.

Jag tror det finns något i mig
Som alltid vill komma ut.
En tanke, en sång, ett minne
Ett arv som aldrig tar slut.