Söndag
morron gäsp
tittar ut i
blasket

finner ingen glöd
eller någon
spontan
glädjeyra
alls

lövena ligger platta som
döda
sillar på marken
sprattlar till i den kalla
november vinden

söndag
morron gäsp
raaap

efter lördagens fest och
pompa ståt
tittar ut i
blasket

konstaterar att
världen får klara sig
utan mig
i dag
ingen uppsluppen glädje
alls

utan vemod
konstaterar att
världen är bättre
utan mig
i dag