Jag vet inte vem jag är
Känner inte igen mig själv
Jag knaprar piller efter piller
Bara för att orka med allt
Så att främlingen i spegeln
ska hålla käften ett tag
Jag orkar inte med hans hårda ord
hans hånleende och hatfyllda blickar
Jag måste bort härifrån
Bort från mig själv
Det finns ingenstans för mig
att ta vägen
Tomheten i magen växer sig större
och alla känslor av glädje och lycka
som kommer innanför detta svarta håls
händelsehorisont stannar där för att
aldrig igen komma ut