Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Varför är jag?

Ibland om natten...
... kommer tankarna.
Håller mej vaken...

Varför jag?
Varför mina barn?
Varför kan det inte
vara som för alla andra?

Jag blir den jag blir...
är som jag är..
...Starkare!

För varje dag!
Formas jag...
...härdas..
Till en mjukare människa..
Ödmjukt..
Tar jag livet som det är...

Det jag inte kan
påverka själv
låter jag vara...

Min lott i livet är att
gilla läget och gå vidare...

För vem är jag..
... om jag stannar upp?

Gräver ner mej i skit?
Ältar det som varit?
Ser tillbaka...
...med bitterhet?

Nej!

Fast besluten...
...går vidare!


För min son och min dotters skull!





Fri vers av Valdemar Anders
Läst 129 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2009-11-17 16:16



Bookmark and Share


    Maria Malm
Den intressanta frågan "varför kan det inte vara som för alla andra"smyger sig in i texten. Vad är det som alla andra har..är det inte bara den egna inbillningen, som spelar ett spratt..att alla andra har det som jag saknar..tänk om det är tvärtom..
2009-11-17

  Mr Lindemann VIP
Igår kom jag gåendes hem från jobbet. Gick in i vår gata, och gick och tänkte på hur mysigt det var med ett välkomnande upplyst hus att komma hem till. När jag gick in på vår uppfart hör jag plötsligt ett vrål. Jag höll på att få en hjärtattack och skrek rak ut. Där bakom soptunnan sitter HERR SVENSSON och häckar. Skrämmer livet ur mig!

Nu sitter han här och påpekar att det bara var ett "Ho ho" i normal samtalston, men det var det INTE. Ett monstuöst avgrundsvrål var det....
då börjar jag undra över varför jag är?
2009-11-17
  > Nästa text
< Föregående

Valdemar Anders
Valdemar Anders