Tomten vandrar
från dörr till dörr
i sin egna jakt
efter lyckan

hans knappa tid
rinner bort
som smältvattnet
i sin egna jakt
efter drömmen

om en egen familj

tomten tittar hålögt framåt
bland olika hägringar
för bakåt finns det
inget hopp

skägget fladdrar till
sin röda uniform
faller ur sin gjutna form
i sin egna jakt
efter harmonin

hans fornstora glans
bleknar bort i julnattens
karga sken
kvar finns endast
en smula kvar av hans gångna storhet