Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Hon omsluter mig

När jag höll henne dog jag.
När mina armar flätades ihop kring hennes midja dog jag.
När hennes mjuka armar försiktigt rörde vid min rygg dog jag.

Jag försvann in i ett mörkt hål där ingenting fanns utom henne.
Jag lämnade livet och gav det till henne

Hennes kropp sög åt sig min livskraft
Hennes armar kramade den sista sucken ur mig
Hennes andetag sög blodet ur mina ådror
Hennes puls hamrade sönder min kropp

Och jag lät henne

Jag gav henne mitt liv, min kropp, mitt blod
Jag gav henne min kraft, min styrka, min själ

Hon tog allt som var mitt, och gav tillbaka det hundra gånger om
Hennes andetag andades livet i mig
Hennes puls styrde mitt hjärta
Hennes armar omslöt min kropp och gav den liv

När jag höll henne dog jag
Och föddes på nytt när hon höll mig

Varje gång jag håller henne dör jag
Varje gång får hon mig att återuppstå




Fri vers (Fri form) av malkvanbandy
Läst 223 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2009-12-11 21:08



Bookmark and Share


    baruk
Underbart! Just så KAN kärleken vara. Tyvärr är den - oftast - inte det. Det är fasansfullt att känna glödande passion till sin älskade, som bor i samma lägenhet, men år efter år efter år inte få något gensvar! Allt gott!
2009-12-11
  > Nästa text
< Föregående

malkvanbandy