Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

LUCIAMINNE

Jag minns min mor.
Det var så längesen,
och ändå så nära.

Hon stod i dörröppningen .
Det svarta håret var så långt.
Det vita nattlinnet

Hon kom som lucia.
Jag tror hon sjöng,
något hade hon attt bjuda.

Men mest minns jag ögonblicket.
Ljuset från köket.
Det svarta håret.
Ja ,det svarta håret

Det var så längesen.
Och ändå så nära.


Fri vers av Annika J
Läst 268 gånger och applåderad av 8 personer
Publicerad 2009-12-13 06:43



Bookmark and Share

  Bibbi VIP
Underbart minne Du har.
2010-01-26

  Maria T
Så vackert minne du har av din mor.
I mitt barndomshem firade vi
inte lucia
2009-12-13

  Jaseph
Ett vackert minne. Gott att du delade det med oss.
2009-12-13

  Monika A Mirsch VIP
De var en kär gäst även här hos oss, som inga lucior ha - tack skall du ha!!
2009-12-13

  Suzy med punkterna
Vilket vackert ´minne du delar.
Kan nästan se henne i dörröppningen med det svarata håret
2009-12-13

  walborg
Ett underbart kärleksfullt minne på Luciadagen delar Du med Dig idag käraste vän.
2009-12-13
  > Nästa text
< Föregående

Annika J