Hela helvetet
bävar
när jag fördömer
denna jävla
tristess

och alla fega

kvinnor

som jag bjuder till fest
befriade från löften
och förljugenhet

men som inte klarar av

att ta emot

vad jag gav.


Livet är sannerligen inte rättvist
för jag erbjuder mer än de förtjänar
men får inget åter.

Inte tillfredsställelsen i att vara
ett
önskvärt sällskap
en
öppen famn
några
timmar av underhållning
tusen
lovord i kör.

Inte ens jakten roar längre
för de släcker aldrig min törst
- väcker knappt någon mersmak.


"Appetite-teasing"

så fan heller.