Kvar i parken
ligger
hennes snöängel
och drar sig
för att gå hem.


Hur hon vevade
och fäktade
för att flyga
där ifrån.


En gyllene gloria
från kvällens julmust
- nu urin -
runt hennes ansiktsintryck
av kvävda skrik.


En tärnas
röda skärp
kvar i snön
där ingen sjöng.


Små rosiga iskristaller
ur det sköra granriset
där hans allt för stora
paket
firade juldagsnatt.



Adväntsalen räknar hennes stygn.