Emil, Anthony och Sofia tvekade vid den öppna dörren. De tittade ängsligt på varandra. Vem visste vad de skulle få möta därnere? Hur farlig var Alexandra egentligen? Anthony kände verkligen oron på allvar nu. Hur skulle de lyckas? Då sade plötsligt Emil:
- Alltså, ni kan gå hem om ni vill, jag klarar det här.
Sofia och Anthony tittade förvånat på honom.
- Vad sa du? sade Sofia chockat.
- Det är mitt fel att vi står här, om någon ska gå ner där så är det jag, sade Emil sammanbitet.
- I dina drömmar, sade Anthony bestämt. Jag följer med dig och du kan glömma att jag tänker stanna!
Han tittade envist på Emil. Sofia såg förvirrad ut. Emil suckade.
- Okej, sade han, Men Sofia, om du vill gå hem så förstår jag, jag skulle aldrig ha dragit in dig i det här...
- Men hallå! sade Sofia förnärmat. Är du helt galen?! Jag följer med er! Det är faktiskt min bästa vän som är där nere! Jag tänker inte bara strunta i henne! Dessutom kommer ni att behöva mig! Ni klarar inte av två vampyrer ensamma!
Anthony kände hur hjärtat sjönk i bröstet på honom.
- Just det, sade han. Det var ju två stycken!
Emil såg skräckslagen ut. De hade inte tänkt på det när de planerade. De hade bara tänkt på Alexandra.
- Men än sen då, om vi ser den andra vampyren så sticker vi den också! sade Sofia sakligt. Det är inte svårare än så!
Anthony tittade irriterat på henne. Hon visste tydligen inte hur farlig en vampyr kunde bli. Men Emil verkade övertygad.
- Okej, sade han.
Han öppnade ryggsäcken och tog upp tre par handskar och den stora, stinkande löken. Han tog på sig ett par handskar och delade löken i tre delar. Sofia och Anthony tog på sig var sitt par handskar och tog var sin bit lök.
- Okej, sade Emil igen. Ni behöver bara bryta en liten bit av löken var 50:e meter, vampyrer har väldigt bra luktsinne. Och håll utkik efter vampyrerna. Tveka inte om ni ser dem. Stick dem om ni får chansen.
Sofia nickade och Anthony sade:
- Om någon av oss blir biten, vad gör vi då?
Emil funderade. Sedan sade han:
- Ge den serumet. Vi har inte råd att förlora någon fler.
Anthony nickade. Det hade de verkligen inte.