nu väntar stunder, av förväntan
bunden

jag ligger avdomnad vid elden, du har hatten över ansiktet
min fjäder rör sig för vinden

bär en bris till min själ


vi väntar,
vi väntar, att stunden skall nalkas

förivriga det stilla, stilla
vansinnets nycker


vi bränner varandra med migrän,
bränner våra stickor, våra trän

förbränner och förbränns av hettan i vår kärlek,
den känns,

och sprätter våldsamma bloss i vargtimmen


gryningen,

är när