du ligger och viskar små, svåra meningar
utan mening i nattens vilda och meningslösa kyla

på en gata med minimal värme
ligger någon nedslagen, hopplös och ensam
och ingen låter sig trängas på
för att ge en vacker mening eller två

framgången i stadslivet reflekteras alltid i vinglaset
de dricker för att kunna våga slå tillbaka
mot det ljuva livet med lite för nära kärlek i nattens kyla.
nu sjunger de aldrig mera den vackra melodin
de har alla förvandlads till medelmåttiga svin

de stampar och slår mot samhället de själva byggde upp
stockolms veckan på vackra visby strand.
ljuset från gatans lampor skriver en berättelse just nu
och mitt i allting, där ligger tysta du.