jag fingrar på tangenterna, till min sanndagbok. skriver nytt, handfast så det förslår,

saknaden av pinan, av linan från igår. inget vapen, ingen sköld, ingen mask. raskt, i snabb takt förgör vi grunderna

jag väntar blott solstrålar numer, som därav jag var född. en armlängds avstånd från att klyva ner, de beståndsdelar som utgjorde hot.

ja, livet skapas, lätt och otvunget. bara att bege sig, gå, på den nya väg.
sätta spår som aldrig mer går ur. tvätta ur, byken från igår.

nu, ny med lätta steg, anor, förkortat, leder min verklighet från ingetland - från ångestland, till möten med amor, och till födelser av iakttagelser, annorlunda, glänsande, främjande, tröstande, älskande.

bara vackra saker på min väg, sol, lyssna och hör. ej lyckans hjul som knarrar, utan verklighetens himmel, jag rider där. på moln av kärlek,
på moln av kärlek.