Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Försöker få mitt livspussel att gå ihop. Har debuterat sent på ångestscenen.Sökte nånstans att bo, men varken Treblinka eller Frälsningsarme´n släppte in mig.


T som i Texas och Tennesee( stavas det så, Farbror Melker?)

Resan ner till Malmö hade gått som smort.
Lyssnade på Bo Caspers CD om och om igen.
Stannade för att snabbröka en cigg,
slå en drill
och kolla min mobil.
Kallt, kallt, var det,
men jag svettades och hyperventilerade.
Hade jag fattat ett för snabbt beslut,
var det detta jag ville?
Mikaela hade inte ringt mig,
men det var så vi sa;
Är det nåt så ringer vi varann.
Efter stopp i Falkenberg,
där jag hämtade det jag skulle.
Tankade och drog iväg med fermitet.
Malmö lyste i nyårsnatten.
Turning Torso stod där med sina modiga
199 meter över havet.
Men jag var större , jag led desto mer.
Parkerade i P-huset Anna.
Stället, plejset,
där jag levt som punkare och graffittimarodör.
Undrar om det finns ett parkeringshus i detta land,
som blivit så älskat och målat, år efter år.
Passerade Raoul Wallenbergs park där kids åkte
på sina julklappsskrillor. Vinkade och log åt
kids med röda kinder och snoriga nosar.
Mindes helt plötsligt att det var precis där,
som Järven tog sin sista fix
och till himlen for.
Fy fan. Måste tänka på nåt annat.
Gick in på Moosehead, puben med den godaste pilsnern
i stan.
Frågade om nån sett Herr T och hans spelmän.
Alla fick en konstig mimik.
Nån bad mig tala tystare, silentea
" Rompiano il silencio", svarade jag.
Kikade in på Gökboet, där satt creme de la creme,
blängde surt åt mig.
Pekade på min svarta italienska slips.
Folk började att prata med varann.
Jag var ingen Eddie Spaghetti med vemsomhelst.
Slirade iväg, halvtankad, stora älgakliv mot
Stortorget.
Där stod Rödluvan och sålde biljetter till Pariserhjulet.
Hon log det där speciella leendet, la huvudet på sned.
Medan vi pussade varann och hennes basker höll på att ramla av,
försökte jag minnas hennes bröst.
Men allt var borta, begravt i en minneslucka.
Men jag minns, jag lovar, jag hade älskat henne så.
Fick en lapp med en adress. Hon frågade om jag kunde klara det,
men kom på sig själv.
Först skulle jag till Vår Frälsares kyrka, tända ljus
och bikta synder,
fullbordade och av Ödet bestämt.
Stannade till utanför kyrkogården.
Kände att Berettan låg kvar i rockens innerficka.
Gick med bestämda steg mot kyrkan.
Det fick gå snabbt det här,
jag hade viktigare saker att sköta.
Skulle möta Herr T,
hälsa honom;
Momento Mori !




Fri vers (Modernistisk dikt) av melkisedek
Läst 386 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2010-01-04 20:18



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

melkisedek