fan,
va´kallt
det sticker i
lem och
led

lekamen skriker
ut
sin smärta
det hörs
milsvida omkring

fan,
huden fryser fast
i sin
skapelse
som en
stenstod fixerad
still

jag ler ändå
fast
ansiktet har frusit
fast i sin
forna
form

är således glad
synligt men
ledsen inombords

fan,
va´jag lider
vintern tar
bit för bit och
konserverar
skalet
i sitt chassi