Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

tillräckligt länge

 

 

i taket lever prismors femklang
cerise guldisblå
guldturkos
jordguld
grönguld

länge beundrade jag trött deras ljusdans
steg in i famn vi
strömmade klanger

krossar glaset
skärvor
dalar
ser snö falla
drömdun falla

mina dagars sand
rinner
in i
öknar
mina nätters sand
rinner
in i
stjärnor

mina trasiga kläder
faller
isär

står stilla
löst ur

endast iklädd innerskrud

släcker
sakta
alla ljus
stannar vid det sista

det vackraste står i fönsterbåge
blickar ut
in i dalen

till dig trängtar mitt inre
att berätta mina vackersagors sannljus

hon lägger sig stilla på bädden
om jag ligger
tillräckligt
länge

upphör min andning
min rörelse 

vitskimrande stryker vakande öga runt

hon hör hav ryta
allt vildare
en kokande
gryta
människoensamheten
slöt skydd runt
årsringar
skyddsvallar
växte
växte
flodvågs cirklar
steg ylande

en sannhet lade steg
runt boplats
öppnade ljusspår
samtalston
steg
stilla
tysthögre

vitskimrande stryker vakande öga runt

kastade mig i
följde cirklars vildrörelse
ändå
stilla

 havsdjup rörde upp
sprängde vallar

han vakar väntar
finner henne på stranden
bär hennes livlösta kropp
nära hjärta
tätt intill
lägger henne i mjuk mossbädd
gräshav susar
rostilla
han stryker handljus över
vila vackraste

vitskimrande stryker vakande öga runt

hon ser honom i kanot
smidigt
följer han
flodens rörelser
de är ett
hennes innerhjärtas vingar
andas
porlande
mjukt
lägger han paddel
i luften
i vattnet
hon hör åttklang ljuda
en droppe
följer
med
paddel

en vattenknoppas hårt slutna vingblad
öppnas sakta inför honom
han ler mjukvärme
vänder ansikte
till

hon öppnar ögonvingar
i vidkronas hägn
träder alltets solar
fram
i dem tusende
i dem tusende
i dem tusende
åter
åter fylles fotvalv
ljusströmmande broars
handljus skapas

vitskimrande stryker vakande öga runt

till dig är min vilja
att fara
till dig är min vilja
att berätta mina vackersagor 
höra din stämmas lugn

andekvinna
väcker själsrörelse
skrudar kvinna i vackerljus
hon ser honom
nalkas
han bär
skimrande mantel i
böljevind
hennes ögon
strömmar varmhand
runt hans
livssteg




Prosa (Fabel/Saga) av Lena Själsöga Keijser
Läst 306 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2010-01-09 22:58



Bookmark and Share


  Berit Robin Lagerholm VIP
Ett fylligt alster som börjar i flager som tänds i slut av ljus.
mycket fin
2010-01-10

  firefire
ja den var mycket fin!
2010-01-09

  LenaJohansson VIP
vad fin....mkt läsvärd
2010-01-09
  > Nästa text
< Föregående

Lena Själsöga Keijser
Lena Själsöga Keijser