Kolkällarmörker runt husen.

Borde nog sova men tom min förmåga.

Längtar likt barnet till morgon och ljusen.

Märker hur tankens tynande låga

kämpar att inte stå frusen.

Stjärnstrålerop som skär stumma

skivor av himmel, dimmor och nockar.

Yrvakna fåglar som lyckligt försumma

kylan som iskallt står där och skrockar. 

Saknar gryningars ljumma.