Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
jag är din att rädda



Och jag sprang, sprang mot oändligheten

 

Så jag brukade drömma

så som barn gör

om rosa ballonger

och fluffiga moln

 

Små prinsessor i skogen

blev aldrig smutsiga

 

Vi byggde kojor

utan spik

gav ut en tidning

utan innehåll

Målade upp bilder

om framtiden

i röda rum

 

I en barndom

utan olyckor

så oskuldsfull

och vacker

Blå ögon

och blont hår

i madicken tofs

 

Så sprang jag hem

hela backen ner

och jag sprang

sprang

mot drömmarna

 

I träsket

fastnade jag

och föll

Någonstans

där

ligger jag fortfarande kvar

 

Drömmer om rosa moln

och riddare med svärd

 

 




Fri vers av SofiaN
Läst 388 gånger
Publicerad 2005-10-28 23:47



Bookmark and Share


  Propella
Ja, du berör. De små styckena om sagor och prinsessor lyfter hela texten till oanade höjder.
2005-10-29

  Smultris
Denna dikt gör ont i mig... Berör mig...
2005-10-29
  > Nästa text
< Föregående

SofiaN
SofiaN