Livet är kanske inte superhurtigt just nu, men det är värt.
I dag var en dag som innehöll små, men därför inte obetydliga, glädjande händelser. Saker att suga i sig av och gotta sig länge åt. Saker som värmer ett fruset januarihjärta.
Livet är inte okomplicerat men det innehåller sina glädjestunder om man bara tittar efter och öppnar ögonen ordentligt.
Egentligen har hela veckan innehållit små glädjande moment om jag tänker efter.
Gör man det tillräckligt mycket? Tänker efter och ser de bra ögonblicken? Till exempel det där leendet man kan få av en annan människa som värmer upp hela resten av dagen. En uppskattande blick av någon. Några värmande ord där någon faktiskt höjer dig en stund ovan marknivå.
Dela.
Om du tycker att någon gör något speciellt, är bra på något eller har fantastiskt snygga händer..tala om det för personen.
Jag vill dela med er.
Jag skriver på denna sida, banala saker kanske, men det ger mig väldigt mycket. Jag vill inte kalla mig poet. Kanske har jag ett behov av att uttrycka mig, kanske orden flödar över i min balataklänges värld och måste få komma ut i skrift. Jag vet inte.
Men en sak vet jag. Jag läser också. Era texter. Kanske inte allas, det har jag inte tiden till. Men ibland så hittar jag någon ny spännande människas skrift. Får en inblick i någon annans liv. Kanske fiktion kanske på allvar. Ni alla, som finns där ute någonstans, överallt, jag tackar er härmed, ödmjukt.
Ni finns och ni delar med er.
Tack!