från månsilverdalen föll måntårar i natten

jordemarker skimrade

matta

apachetårar

hennes ögon

slutna

i en stund

i ett steg

sandsten brinner

skimrande

röd

hon ser eldar brinna

känner markerna vibrera

trummornas rytm

sångerna

sångerna

stiger höga

hans varma ögons sammet

månblad föll in i hennes hjärta

i hjärta sjunger silverklar källa

rör vid  fingrars ljus

strängar

berörs

ljuder stilla

i hennes steg vikes tårblad ut

varsamt

förs stegmenings

möte

i berättarljus

sitter de vid eld

hans ögons varma sammet omsluter

hon dansar mjukt i ringen

han väcker hennes jordeströmmar

hon väcker hans himmelsströmmar

tillsammans är de

regnbågshimlar