Det sprider sig i kroppen
Letar sig ut i varje fingertopp,
får varje hårstrå att resa sig.
Det letar sig ned i mina ben,
och samtidigt som det nästan rubbar min balans,
gör det mig stabilare än någonsin.
Det kämpar tryckande mot bröstkorgen,
inifrån,
så hårt att det tillslut spränger huden,
får den att splittras i tiotusen osynliga bitar.

När ruset lämnar kroppen,
när det splittrat huden,
fyller det luften.
Jag inhalerar det
och det sprider sig återigen i mig.
Rusar genom varje ven,
rör vid varje cell,
får mina lungor att fylas av liv och mitt hjärta att pumpa för det.
Det tvingar mina mungipor uppåt,
får mig att skratta.

Ingenting rår på mig nu,
för jag är inte bara starkast i världen,
jag är också lyckligast.