Jag letade efter någonting inom mig.
Ett bevis på att jag fortfarande lever, är mänsklig.


Men i mitt inre var det enda jag hittade tomhet, likgiltighet.


För att leva med döden såhär nära får mig att frysa livet, frysa tiden

skjuta upp världen till en annan dag, till en annan tid

Då farorna är över.


Jag vågar inte hoppas
vågar inte spekulera.


Det som sker, sker men om du dör finns det inget kvar för mig.