Jag väntar igen
krigar med tiden
trots detta ristar jag in
deras ansikten i minnet

Den mannen som satte sig bredvid mig,
lite fördrunken var han allt
Ropande rotar han i sin gula påse
Jaaag äääääääär minshann jaaaag
Bredvid hans skor ligger en limpa bröd

Hans kompis närmar sig, bjuder på öl
han tittar upp på honom, oförstående
Kom med mig, din stackars sate
säger den nya stackaren till den gamla

De lunkar iväg därifrån
lägger sina kronor på flytande guld
Jag ifrågasätter deras val direkt, utan att blinka
Återigen är jag ensammen kvar

Just då tänker jag inte mer på dem
Inte förrän kvällen träder in, långt senare
Granskar dagen och dess händelser
Nutidens lev-idag-liv