Vid skymningen
är du din spegel och spegelbild
ja, allt ska du bli en gång
för du famlar bland själar
buren av toner som svämmar över
djupt nere i nattens kortaste timmar

Du är långt från den heliga floden
där det skimrar och doftar guld
ditt öga ser jorden, människans ansikte
ler mot allt som trampas på i skogen
ensam sover du där rösterna samlas
i regnet som en blommande ros