Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

När sista raderna är skrivna


Det kommer en morgon
då jag inte vaknar
Det kommer en tid
då allt jag saknar finns i gårdagens ljus

Jag kommer sluta mina ögon
för allra sista gången
Jag kommer vandra vidare i sommarnattsljuset
och aldrig mer se dina ögon le

Vad var det för liv som kommer att slockna då?
Mina dagar är slut och skymningen kom, så tyst
Vad var det jag kommer att känna,
där allt bräckligt som blommade i guld, mörknade

Bortom rosorna doftar havet som tusen somrar
jag känner den eviga stunden lida mot tidens slut

Aldrig så tyst som nu
smög jag bort från alla andra.




Fri vers av Gigi
Läst 199 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2020-09-09 23:08



Bookmark and Share


  Poesia VIP
Vemodsvackert!

Din text griper tag och känns.

*applåd*
2020-09-10

  Gin83
Väldigt fin
Känslosam och vackert formulerad
Berörde mig verkligen

Gillade extra mycket första stycket och "Bortom rosorna doftar havet som tusen somrar 
jag känner den eviga stunden lida mot tidens slut" så oerhört tidlöst vackert
2020-09-10
  > Nästa text
< Föregående

Gigi
Gigi