Grönskogens äldreboende vintern 02<br>

Anna

 

 

Utanför faller
snön

oavbrutet

 

Det blåser lätt kring
samtalet

Den gamlas röst är
en oblat

 

 

Hennes vokaler

bär vita, fotsida
linnen

 

 

Fri vers av Ulf Lagerholm
Läst 1059 gånger
Publicerad 2010-03-09 20:52

Skriv ut
Spara som PDF

ej medlem längre Mjukt och vackert. 2013-08-28

© Birgitta Wäppling Det skira, erfarna, hos den äldre damens röst och det hon vill säga. Kort och koncist målar du bilder som fastnar på läsarens näthinna. Tack för läsupplevelsen! 2010-05-14

Gisela Nordell så vackert sirligt som solblekt linne i vintervind 2010-04-07

arie en så fin komposition och jag tycker dikten faller så varsamt och orden lägger sig som snön över minnen, känslor bilden med oblat något att ta in vackert "hennes vokaler bär vita, fotsida linnen" snyggt 2010-03-22

Nina V A och jag gillar när texter blir bildspel med förlopp som väcker och krafsar på egenhet och jag får, får här styra ut ifrån röstbryggor och attributsvindar och det är vackert i avgångshallen ett anrop och snö som faller grönt 2010-03-20

Bodil Sandberg Hej Ulf nu sitter jag och blir smått melankolisk eller vad man ska säja för jag jobbade på ett äldreboende för några år sen och dessa dina rader för mig tillbaka..till en speciell dam som kom att stå mig mycket nära..ja det är vad som faller på när jag läser..oerhört vackert och starkt!!! 2010-03-16

sister mary Skört och starkt, en doft av helighet i ögonblicket. 2010-03-14

Nina Ahlzén så lätt som en viskning, vackert och skirt med tyngd. Du är mästare på att med små medel beröra på djupet, tack. 2010-03-14

Sofie Viktoria Vilka vackra bilder i denna sköra text! Ljuvlig. 2010-03-13

albertina så skriver en mästare ...... bravo du är allt duktig på detta med att skriva beröra puss 2010-03-13

fakieform grovt vacker. 2010-03-13

Yrre I sin litenhet stor och större. Mycket bra! 2010-03-12

/Isabel Fint tecknat! Hör hennes röst.. 2010-03-12

Lavinia Röd Ett möte. En gammal kvinna som kanske är arg och försöker uttrycka det, men strupen och munnen är torr..... Det finns både vemod och frustration över bilden du målar fram. Men, jag gillar det! Snyggt! 2010-03-11

Sunlight Alldeles lysande att med så få, väl valda ord fånga så mycket Väldigt vackert 2010-03-11

Christer Eriksson jag vet du är en mästare att förskjuta bilder, ibland kan det bli för stora hopp, som hårda explosioner. men när du skriver så här och bilderna bara ändrar nyanser så bygger du djupt, läckert att bara hålla färgen vitt rakt genom och jag ser det vita ansiktet och de vitgula ögongloberna, en tår, inte gråt, utan bara vanligt rinnande gamla ögon. värdigt och vackert. 2010-03-10

Gunnar Hilén Titeln och namnet "Anna" betyder "ge !" här i Finland...precis som du visste det...för du gör det. Jag känner till slut en likhet mellan snöns fallande och deras ord...både föll i god jord...liksom tillbaka dit där jag tror de kom ifrån en gång. Du är vacker ! 2010-03-10

stenen/ Yv Ericsson Eftersom jag prisar gamlingar (utom min far), oblaten ligger aningen fastlimmad i gommen.. När man sitter på äldreboendet undgår man inte högmässan, och prästens kaffebsök en gång i veckan. Hihi. ser vokaler bäras runt i linnen. som små fotsida tomtar där på hemmet. FINT:) 2010-03-10

Melona den vita dikten, klädd i rörelser av omsorg, de valda orden till denna Anna, i den gröna skogens boende som en gestalt, dessa vokaler och ord ur hennes mun så väl valda och lugne, som smekande svepningar. det faller snö, ulf oavbrutet, ord faller med, till mark för att gå i jord, men ord faller även för att bli till kommunikation, det medvetna, det medvetna samtalet. jag tycker om hur du illustrerar, akvareller i blekt ljus, men så skarpa att de inte går att stå emot. jag tycker väldigt mkt om den här dikten. tack. 2010-03-10

Pah jag förvånas inte hur dina ord påverkar mig, men ju kortare desto mer ärligt, känns det som, trots att det borde ligga mer arbete inunder det korta. men då kommer jag på mig själv med att mena att arbete inte är ärligt. och då är jag nog fel ute. fast ändå rätt. när bollen rullar nedför backen ur händer och vidare, ser jag hur vackert den blänker. äsch. jag gillar det här. kanske lättast så. tack för många vackra, men också otroligt tankeväckande bilder, ulf. 2010-03-10

Gunnar Odhner Kan föreställa mig det där samtalet. Bara de nödvändigste orden. Den som blir sedd på de sättet måste bli väl omhändertagen. 2010-03-10

Berit Robin Lagerholm En mycket mjuk ömsint skör dikt Ulf. Jag har tidigare sagt att jag jämför dina dikter med en stor saftig nyskördad Kalifornisk apelsin, du varsamt placerats i ens kupade handflata, tonsatt med din musik. En upplevelse i gåva till betraktaren. En apelsin man får varsamt skala och långsamt klyfta själv till egen ton- och ordupplevelse. Den här känns annorlunda. Den här känns som du lagt en färdigskalad och alla redan klyftad, men sammanhållen i botten apelsin, i en kupad handflata, tonsatt. Men fortsatt ens egna tonupplevelse. En naken sådan. En mycket skir sådan. Framför allt är denna dikt valvad med stor vacker ödmjukhet. Den känns som en långsam smekning på kinden med bara ett endaste finger. 2010-03-10

Per Teofilusson Jag har träffat gamla som är så gamla att de slutat lukta. Kom att tänka på det när jag läser din uppriktigt värdiga skira fina dikt. Oblaten tycker jag särskilt om, kanske den som ger associationer till torrt, så kan ju små ord vara. 2010-03-10

Fredrik P. där röst och vokaler bär fram fina metaforer för ömtåligt liv finns poetiska adelsmärken. tack 2010-03-09

Eva Langrath Så varligt fint du skildrar ett möte som lämnat avtryck. Tack 2010-03-09

ej medlem längre Ja nu ryser jag igen, de tre sista raderna oj oj. 2010-03-09

peter markurth fräsch, mkt skickligt skrivet, med kanonavslut 2010-03-09

Elaine.S Det här kändes fint att läsa...speciellt de två sista delarna äger något speciellt, de är så speciella att de räcker långt, kanske behöver den inga mer ord, din dikt. För mig räcker de långt... 2010-03-09

Carola Zettergren Inte nog med att denna dikten var underbart bra, allt det där sköra flyktiga,men ändå så stilla..den väcker minnen hos mig starka minnen och tro det eller ej, hon hette också Anna...så denna sparar jag, den betyder mycket för mig på alla vis. 2010-03-09

ej medlem längre avslutnignsstrofen sätter sig precis på pricken rätt. jag har också träffat en Anna... 2010-03-09