Man visade mej bilder på en oändligt lång man som tog mig ut ur en
bubbla, lyfte upp mej på raka armar så jag kunde se, övergivna slagfält,
bortglömda illdåd, en strävan som alltid började om och om igen och alltid slutade
med kroppslig död.
Tiggande barn utan ben som hasade omkring utmed en husvägg hela tiden
skrikande efter mat. En jättelik dödskallejojo som spann
upp och ner från en regntung himmel. Spåren av det jag är idag, kroppar jag ärvt av handlingar jag utfört. Allting jag fötts ur.