Jag har engagerat mig i klimatfrågan i ungefär ett år nu och måste säga att det har gått mycket bra. Det går faktiskt framåt vilket glädjer mig oerhört.

När jag började så var en skeptiker en suspekt person som inte förstod något och inte tänkte på sina barn och barnbarn. Vi var några som inte orkade ta in budskapet eftersom det var för svårt hette det. All kritik mot IPCC, CRU eller media var också helt obefogat. Tusentals forskare KAN inte ha fel hette det. Vi har konsensus hette det också och jag har alltid undrat varifrån dessa uttalanden kom ifrån? Det har nämligen visat sig vara rena myter.

Vi som såg vad vetenskapen egentligen har kommit fram till och alla de osäkerheter som fanns och finns jobbade som i en slags underground rörelse. Bloggar finns dock överallt i världen och när något nytt händer så sprids det snabbt som en skogsbrand i den torraste delen av Australien.

Kvällen den 19 november 2009 briserade bomben i bloggvärlden. Diverse mail från klimatforskare vid CRU East Anglia Universitetet hade landat på en rysk server. Det handlade om ca 3000 mail skrivna under en 10 års period och tillika koden till ett dataprogram. Inom en vecka fanns det databaser med sökmotorer för enskilda ord eller forskare utlagda på nätet.

Allt det som vi sk skeptiker bråkat om stod nu där svart på vitt. Det gick ju inte heller att förneka äktheten eftersom det fanns mottagare och svarare annorstädes. En av dem är ex en svensk forskare som heter Wibjörn Karlén som undrade varför temperaturkurvan för norden som finns redovisad i IPCC:s rapport ser helt annorlunda ut än den verkliga kurvan. Han fick aldrig något vettigt svar och numera förstår vi att de hade försvunnit in i någon annan slag rymd, de där på CRU i East Anglia. De trodde sig vara försvarare av sanningen och sanningen för dem var att människans utsläpp av koldioxid är ett allvarligt hot för den här planeten.

Men de hade glömt, de hade förvirrat sig in i något slags tillstånd som i det närmaste kan liknas vid Don Quixote som slåss mot väderkvarnar. Kritiker är inte fienden, de är bara andra vetenskapsmän med en annan syn och frågeställning.

Jag kan tycka lite synd om de här forskarna som kämpat så hårt för att få en tes sann. Men de kämpade lite för hårt. De blundade för fakta som inte stämde med det som de uppfattade som sanningen och de lyfte fram de fakta som stämde med den. De hade någonstans på vägen glömt bort att de är vetenskapsmän som inte har en färdig sanning att bevisa.

Sanningar färdiga att bevisa var sådant som man pysslade med när vetenskapen var till för att bevisa Guds existens.

Sådant är inte vetenskap i nutida bemärkelse. Det borde de ha förstått de där stackars forskarna på East Anglia Universitetet. Men nu gjorde de inte det utan yrade iväg och lyckades lura en hel värld.