Jag tar med min själ på en tur. Jag guidar den runt urberget.
Min barndomsgata.
Jag går förbi skolan där rädslan uppfanns
och möter bilder av dåtid.

Jag promenerar vidare. Går in i dom gulbruna betonghusen. Låter trapphusets trygga doft blomma.
Går förbi min väns gamla bostad. Blåa gardiner och en oval lampa pyntar fönstret. Men jag ser halv nerdragna persienner och Ramones affischer. Musiken finns till och med kvar. Hör den vassa gurans hala melodi skråla.

Jag vänder huvudet och ser min första holk rökas. Går förbi hemköp där skyltarna klottrades. Ser pizzaturken som vi blåste. Tittar ner i contiainerna där porrblaskorna låg. Hör en man gorma i fyllans oväder.
Jag stannar framför kiosken. Den är utbyggd och fått en nyfärg.

Allt är förändrat men själen den rostar aldrig.