Jag har vart en svala, levt i en frihet bortom hinder

Jag har vart en varg, ensam med ett öga efter flocken

Jag har vart en människa som levt i dem färgglada påsarnas värld, en människa som haft flykten innanför västen

Mitt liv har balanserat känslor med provisoriska knep
Mitt liv har velat springa, tagit tåget till nästa otrygga plats

Jag har trott att framtiden var dåtiden
Haft en tro att kärlek bara fanns i drömmar och att verkligheten var som den där svart/blå röken från cigarettens glödande ände

Men när jag stiger upp en gryning söndagsmorgon ut för att jobba, jaga föda känner jag mig som den där vargen. Men med flocken i min famn!
Och när jag pussar dem farväl vet jag vad livet innebär!