Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Vi är nog bara människor ändå.


Som ett slags mening






Vilse i tidens
garn
fast i en handling,
samtidens vilsna
barn -
ljus i förvandling.

Drömmarens
poesi,
tänder en låga
rädsla, en
utopi -
brinna, att våga:

Vilse i livets
nät,
möjlig som fråga?

Trasten har ingen
kraft,
trött på att sjunga
lusten har aldrig
haft
vind för att gunga.

Nätet så starkt och
tunt,
låst i förgrening,
väven snor vilse
runt,
tankens förening:

Vilse i väntans
garn
som ett slags mening.





















Bunden vers av Göran Hansson
Läst 259 gånger
Publicerad 2010-03-22 15:24



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Göran Hansson